Bildbomb och utmaning

Ja vi börjar med utmaningen.

Följde med Michelle och LaTanya på träningen idag tillsammans med Myy. I min vilda fantasi trodde jag att jag kunde träna lydnad med Myy medans tjejerna tränade (att lägga till nu är att dom tränar fotboll, inte orientering, golf eller pingis utan fotboll).
Ja så länge jag höll i min tenninsboll så slet hon inte blicken från mig. När den försvann så var det fullt fokus på fotbollar hit och dit, ungar som skrek, skrattade och stojade. Mycket bra och välbehövlig träning måste jag säga.
Men några moment fick vi in. Jag tränar mycket linförighet på henne nu. Vill få upp fokus mot mig och en uthållighet samt ta bort trägningen hon uppfunnit. Vet inte vart hon har fått det ifrån, jag har nog inte varit tydlig nog mot henne från början när jag jobbade mest med fokus på Mig och inte fram samt få upp en glädje i henne. Hon har lätt att bli kuven upplever jag i linförigheten och det ska bort bort. Nu är det glädje och hopp å skutt. Har fått, för en tid sedan, mycket bra tipps av en vän, Joanna, på hur jag ska få upp fokus på henne. Och det har hjälpt. Av någon anledning så kan man ge HUUUUUR mycket tipps till andra men när det gäller en själv så blir man blind. Men tack Joanna, det har funkat, ska bara se till att filma någon gång ;)

Nu över till Bildbomben

Trevlig sommar (gillar Myys smile)

Trötta brudar på väg till solberg

Trött lilleman i Solberg

Pussgurkan Myy som alltid finner sig en polare av något slag

Ja såhär ser man alltid Amillo. I någon annans knä och vräääker sig gött

Trötta efter en dag på fotbolls cup

Denna förtjänade jag, efter en dag med både städ och tvätt

Träning under fotbollen idag

Träning under fotbollen idag

Försöka vända negativt.

Jag ska försöka vända det negativa till det positiva och det är lite av en konst.
Jag har hamnat i en negativ vända och den är svårt att ta sig ur. Det har helt enkelt varit för mycket negativt runt mig som jag inte kunnat påverka på något sätt. Blir less på sådant.

Det är många saker jag måste försöka förbättra mig på, inte ändra, men förbättra.
Jag måste komma igång med min träning igen. Den har varit i vila allt eftersom jag mått dåligt och min axel har inte fungerat. Så jag MÅSTE skärpa mig. Ska bl ge mig an löpning. Måste bara skaffa mig ett par bättre skor.
Sedan så måste jag styra upp mina morgon rutiner. Jag får INTE znooza eller hur de nu stavas. Jag väcker mitt hjärta och förstör hans morgon och det vill jag inte. Såhär ser det ut nu. Jag har väckaren på 05:20 då jag ska upp. Då kliver jag upp och gör antingen ordning mig för jobbet och går sedan till jobbet (tar en timma precis att gå) eller så går jag ut med hundarna i ca en timma och sedan in och gör mig klar för att sedan åka till jobbet 06:45.
Sedan så måste jag tänka positivt. Men det är så jobbigt. Från att arbeta på ett ställe där min sociala bit är otroligt viktigt så behöve jag numera inte tänka på det längre. Jag sätter mig på min stol, pluggar in musik i öronen och gör mitt jobb. Jag behöver inte prata, vara över social utan har jag en dålig dag så kan jag fortsätta ha en dålig dag. Och det är där problemet är tror jag. Jag tillåter mig själv att ha en dålig dag och då blir den dålig i mitt huvud och sedan så spinner spiralen vidare.
Ja och sedan så måste jag bli piggare. När jag kommer hem så kan jag sova i 3 timmar för jag är sååå himla trött. Vet dock inte hur jag ska få bukt med denna men vi börjar väl på punkt ett i listan. Nu börjar jag med träningen och sedan ett steg i taget.

Ja vi avrundar där...ett steg i taget.

En tuff vecka

Ja förra veckan va tuff som få. Fysiskt och psykiskt men jag överlevde som Uki konstaterade.

Denna vecka började tufft. Låg stämning och lätt slutkörd. Började jobbet 07:00 och slutade 11:30. Kom hem 12:00 och sov till 15:30. Ja kan jag mer än säga att jag är trött på många olika sätt. Trött på att Vara trött. Trött på att känna orklöshet och att bara orka inget.

Veckan fortsätter med halvfulla dagar och jag vet som inte när jag ska börja kunna leva.

Är iaf otroligt glad över mina två vänner som fått barn. Sandra och Micke som fick en kille för ett tag sedan. Och Jenny och David som fått en dotter i helgen. Stort grattis till er och ni...jag är sååå avis på er. ;)

Mitt i allt så ska min MIN Mimmi flytta. Det svider i hjärtat att hon ska så långt bort från mig. Att bo i Gullänget är nog långt bort.
Hon drar till det stället hon mår bäst i, Stockholm. Jag förstår henne och jag stöttar henne till 110% i denna flytt för jag vet att hon mår bättre där nere. Men tråkigt ändå att det ska bli lång distans till en vän till, nog med Milla. Så ni har jag två delar av mitt hjärta utspridd. En del i Stockholm och en i Uddevalla. Huvva gråter av bara tanken.

Att förbättra och tänka om

...utan att veta vad man ska förbättra. Eller vad man ska tänka om inom och hur man ska tänka om 

Att ladda batterierna från något men kan inte riktigt sätta fingret på vad. Jag vet inte vad som händer... Famlar runt i en jobbig känsla som jag ärligt talat bara vill supa bort. Sådär jobbigt som det kan vara och som det en gång i tiden va.

Igår mötte jag två personer i trapphuset. Och att jag skulle reagera så starkt inför ett oväntat möte ja...jag finner inga ord. Och att sedan läsa en kommentar på FaceBook fick tårarna att fortsätta. Efter yttligare en kommentar på bloggen gjorde att dom flödade på. Sedan ett sms i telefonen som fick mig att somna med tårar i ögonen.

Att nu, dagen efter, få tårar i ögonen bara av att skriva ner detta. Ja något stämmer inte med mig. Orkar inte med detta som sker och vill ha tillbaka min bra energi.

Ja det är väl bara till att ladda batterierna ifrån något.

Till alla ni. Jag älskar er av hela min kropp och själ. Att ha er runt mig gör att jag orkar gå upp på morgonen. Att ta mig igenom dagen och leva den.

Och du Roger. Tack för att du står ut med mig.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Att sätta status

Att sätta rubrik. Att sätta status. Att beskriva ett tillsånd, en känsla. Mänga tänker på Facebook jag tänker genast en status på Mig. Hur jag mår, hur jag känner, hur jag tänker osv.
Varför? Jo det är mycket sånt runt mig och jag vill bara spy!
Efter att i 5 månader haft en usel kontakt med AF och en idiot till handläggare så är jag ganska ner tryckt. Det är lite som fungerar och att gå hemma gör att jag vill sätta en kula i huvudet.
Jag har mycket runt mig som krävs att jag ska må bra.
Jag har en familj som ska fungera med hjälp av mig.
Barn som ska till skola, hundar som ska rastas och barn som ska köras hit och dit.
En ADHD grupp som ska ge mig information om hur jag kan tänkas fungera i olika situationer. Där jag delvis ska prestera genom hemuppgifter och mål att nå.
Jag ska utan någon som hellst hjälp från AF söka jobb och ta mig fram när jag mår som sämst.
Diverse olika aktiviteter i olika klubbar. Allt från brukshundklubben till fotbolls klubben.
Ja listan kan fortsätta men allt detta har en gemensam nämnare, jag ska må bra. Men det gör jag inte.

Sedan så har jag dom som jag VILL umgås med och vara med men har inte orkat. Utåt sätt så märks det kanske inte det jag försöker besrkiva. Men varje kväll, inners inne så slits jag itu. Att slösa bort energi och ork på sånt som INTE är bra är bara dumt men det är en större del av min vardag, att vara arbetslös och nertryckt. Hade jag fått bestämma så hade jag varit mer er, alla, som jag verkligen vill vara med. Mina kära vänner som jag sakanr så det gör ont i hela mig. Ni förstår inte vilken styrka ni ger mig av att bara finnas i mina tankar.

Sedan jag blev arbetslös i januari så har det varit tufft för mig. Sista månaderna har varit kasst och blä. Nu har jag fått ett jobb som jag jobbar på och det är OK. Ingen mer inveckad status än så. Jag jobbar halvtid och sedan resten av halvtiden ska jag lappa ihop mig själv. Hur fan ska jag orka det? Hur ska jag få mig själv på benen igen och fungera som en människa och må bra?

Jag känner att jag famlar i mörker och dom ljus som finns i min närhet är Roger, LaTanya, Michelle och hundarna när dom är i närheten av mig fysiskt. Sedan kommer glimtar när resten av min familj dyker upp antingen IRL eller i tankarna. Då kommer också ett värmande ljus. Men resten av tiden, när det bara är mörkt, så är det hopplöst.

Nä ja visst. Jag ska vara glad över mitt nya arbete och min nya kontakt på AF som faktiskt KAN hjälpa mig. Tro inte att jag inte är det men jag kan inte känna det...ännu...

Dag två och utflykt

Dag två började där dag ett slutade. Känns bra. tog en lång promenad på morgonen med hundarna och sedan vidare till jobbet.

Efter jobbet var det en ny, påfrestande träff med AF. Det känns bättre och bättre. Tror att mitt sammarbete med dom där två kommer bli king.

Mitt i allt har vi hunnit vara på en utflykt som kunnat kosta taxen livet. Han föll från en ca 2 meter hög klippa med huvudet före ner i bergsunderlag. Både jag och tjejerna tok bölade av rädsla. Så nu har vi honom under strikt uppsyn så inget kommer såhär efteråt. Min lilla prins.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Första dagen avklarad

Första dagen är bortgjord och det känns bra. Tanken var att första veckan skulle jag jobba 6 timmar om dagen men efter ett möte med en ny kontakt på AF kom vi fram till att skynda långsamt och jag ska jobba 50 %.

I fredags fick jag träffa en kille som jobbar med personer som har olika diagnoser. Dom gör allt för att nr 1, jobbet ska anpassas till mina behov. Nr 2 jag SKA få ett jobb. Denna kontakt fick mig att tappa många kilo stress och långvarig ångest.

Idag blev jag placerad i en grupp där jag.monterar. Jag löder inte utan monterar delar till slutprodukt. Det känns bra och jag har många möjligheter och mycket varriation.

Efter jobbet fick vi äntligen hem brudarna. Så vi tog över en timmas kvällsprommenad med hundarna efter middagen. Ner till Gene Fornby och bada hundarna.

Nu är jag mätt och belåten efter dagen och jag börjar få hopp om ett normalt liv tro det eller ej. Men som sagt. Nu ska jag skynda långsamt.

Published with Blogger-droid v2.0.4

God morgon

Ligger nu i sängen och har just vaknat.

I vår familj så vill vi kunna bestämma när hundarna får vara i soffan, sängen eller vissa rum. Ja det kan låta hårt och konstigt med nr 1. Jag har en allergi som kommer och går. Nr 2. Tjejerna har kompisar hos oss och vill inte bli störd i tex tv rummet. Nr 3. Vi lagar mat i köket och hundar får inte äta vissa saker som vi använder i matlagning.

Just nu när det är pollen period så är det nej och stop i sovrummet om natten. Men när Roger lagt sig efter mig och hellst efter jag somnat så ser det ofta ut som på bilderna när jag vaknar. Två hundar i sängen. Fast...dom är ju ganska mysiga ändå.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Att leva med en annan person

Att leva med en annan person innebär mycket. Man ska inte ändra varken sig själv eller den andra. Däremot anpassa sig till varandra som ibland kan medföra en förändring, men det anser jag vara en annan sak.

Att respektera den man bor med, både bra och dåliga sidor tar tid och många diskutioner.

Att respektera intressen, att dela med sig av intressen och göra något som är "mitt" till "vårt" är en utmaning. Det man har för sig själv ska man dela med sig av på ett eller annat sätt.

Att prata med varandra och respektera varandras åsikter, tro och funderingar. Att lösa problem och finnas där med ett öra att lyssna med.

Att våga släppa efter. Att våga ta in en annan person på livet och "mitt sätt att leva" för nör man sätter sig i en situation där man lever med en annan så blir det sig aldrig likt.

Jag är mer än nöjd över min relation med Uki. Vi pratar mycket OM mycket. Det sker ytterst sällan att vi har häftigare diskutioner eller bråk, vi kommer aldrig dit för vi pratar med varandra.

Han har godtagit mina bra och dåliga sidor och det som behöver ändras på, ja det jobbat vi fram en lösning till.

Jag har godtagit han som person och alla hans sätt att vara.

Vi har våra intressen och vi respektera den tid det tar att ängna åt dessa intressen. För att få mer förståelse över den andra så är jag, men även han, nyfiken på vad den andra gör. Vad handlar ditt intresse om? Är det något jag kan testa?

Jag vet igentligen inte vad jag vill ha sagt. Det kanske startade en liten klocka hos dig om hur du har det med den du lever med. Det kanske fick dig att fundera på din relation eller så kan du se dig själv i spegeln och se hur otroligt bra du har det. För det gör jag. Jag kan se mig själv i spegeln och berätta hur otroligt bra jag har det i min relation med Uki, min Roger.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Allergi

Ja för den som känner mig så har jag diverse allergier som främst sätter sig i ögonen och klåda i kroppen. Idag är en såndär kliia kliia dag hellst i ögonen.

Det bästa är att det sätter sig oftast mer i ena ögat. Tur...annars hade jag inte sett något.

Igår blev vi bjudna på middag hos Kicken, Anna och ungarna. Underbara ungar. Saknar dock mina två hjärtan.

Det blev surr, vin och znark hos dom iaf. Inte så sen kväll vilket känns skönt idag. Man är piggare och mer vaken.

Nu ska vi till högland för att hämta en blomma, till Idbyn för att hämta en kruka och Killingsnäs för en kaffe.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Motion

Dagen började med ett möte med min sjukgymnast. Vet inte om jag berättat men i 7 års tid har jag gått med en nack skada. En nerv har kommit i kläm som gör att jag får smärta i axeln. För sex år sedan var jag till en annan sjukgymnast som hävdade att muskelfästet skadats och jag måste få det på plats då den flyttat sig. Men så är då inte fallet och felet sitter i nacken.

Kl 06.20 tog jag hundarna på en cykeltur i 40 min. Sedan satte jag mig på cykeln in till stan och hem igen. Jag hinner bara till gården så ringer en snubbe från arbetsförmedlingen och vill att jag ska komma in kl 14.00.

Ja ha. In och hämta hundarna för en motionsrunda till för att snart dra mig till stan igen. Ja motion får ja iaf och cykeln är toppen. Men kallt va det idag på morgonkvisten.

Ja så håller min dag på. Lika bra att träna hundarna att vara själv en längre tid så det inte blir en chock för dom på måndag. Och NEJ dom kommer inte vara hemma hela dagen själv och JA dom kan vara hemma själv. Det har hitentills skett sällan och sporadiskt eftersom jag varit hemma i 5 månader.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Jobb med Myy

Jag har idag, mitt i allt elände tagit mig ut för att lägga spår till Myy. Det gick ganska bra men jag måste lägga mer träningstid på hundarna. Helst nu när jag kommer börja jobba.

Iaf så började jag med ett godis spår med godis i varje spår. De va ingen hitt och jag känner att det blir fel. Hon vittrar efter godis istället för spåret och det vill jag inte.
Andra spåret så vittrade hon föremålet alldeles för tidigt som gjorde att det blev alldeles för mycket drag fram.
Tredje spåret började bättre. Jag kunde belöna henne under början men senare fyra fem meter in i spåret så tappade hon bort sig. Hon svamlade runt och blev otålig. Sedan fick hon upp vittringen på föremålet och då blev de kört. Ingen nos i backen i onödan när föremålet finns där framme.
Femte spåret gick bäst. Där har jag inte lagt något i slutet så det hon vittrar finns på mig. Och det gjorde henne förvirrad. Men när hon väl satte nosen i backen så slog hon på den och vipps så fanns föremålet framför henne (kastade över huvudet på henne). Så nu är det korta intensiva spår med föremål blandad i slutet och i min hand.

Har även börjat med tennisboll som är lättare att kasta vid belöning. Hon ser den inte lika väl som en trasa eller annat och eftersom hon har ett sånt otroligt föremåls intresse så vill jag inte störa henne allt för mycket.

Arbetsförnerdringen

Emma är beviljigad en månads praktik. Wihiioooo

Nr 1. Det är inte lång väntetid på 3 1/2 vecka för att få ett OK på praktiken. Fullt normalt för en som VILL ut och jobba.

Nr 2. Vi utgår från att jag INTE kan jobba 100% men bara för att jag insusterar så skriver vi det på pappert.

Nr 3. Han är INTE min handläggare så det är INTE han jag ska prata med igentligen.

Nr 4. Min bästa vän är en mycket högt uppsatt chef på Sanmina. Han var hos mig senast igår.

Nr 5. Jag är barnledig så jag är inte på jobbet så mycket.

Nr 6. Du bör söka sommarjobb också.

Nr 7. Denna lista kan bli längre...ska jag fortsätta?

Jag är förbannad.

Nr1. NEJ det är inte OK med över 3 veckors väntetid om du inte betalar ut ersättning. Eftersom jag inte har någon inkomst så har jag numera tappat 3 veckors inkomst. TACK FÖR DEN!!!

Nr 2. Jag kan jobba 100 %. Det är bara du som gör att jag inte kan jobba.

Nr 3. Jag hoppas att jag inte behöver prata med dig eller någon annan på din arbetsplats nå mer.

Nr 4. Jag skiter i din vän och när han kommer hem till dig och k****ar dig där bak.

Nr 5. Jag skiter också i vad du gör när du inte jobbar. Klarar du inte av arbetet så skicka vidare till någon som kan.

Nr 6. Nej för jag ska fan se till att stanna på Sanmina.

Nr 7. Den här listan kan också bli längre. Men för att inte gå in på mer personangrepp så slutar jag nu.

DEPRIMERAD

Published with Blogger-droid v2.0.4

Att jobba åt pappas företag

Har till och från under några veckor jobbat åt pappas företag. Så skönt att göra något om dagarna men dock deprimerande när det bara är under en period.

Är less på lite för mycket nu. En vändning snart?

Published with Blogger-droid v2.0.4

Skämms gör jag...

Bloggnadet har hamnat på sniskan på grund av många olika saker. Fullt upp. Har inte koll på vardagen. Känslor och hummöret är inte i balans för 5 öre.

Känns som att livet tappat meningen ibland. Har tappat greppet om det mesta tyvärr.

Men hur som så går dagarna frammåt ändå. Det som gör att jag klivt upp om dagarna är mina två underbara tjejer,LaTanya och Michelle. Han jag vaknar med och somnar bredvid varje kväll Uki, min Roger. Sedan hundarna. Min taxameter som spräcker alla fördommar om Taxar, min Amillo. Och Myy i hennes 110 knyck. Hon som inte landat i världen ännu.

Studvis så torkar jag bort en tår från kinden. Ibland faller den av lycka över min familj. Ibland faller den i förtvivlan över mitt liv som står stilla. Nä jag bryter ihop snart...

Published with Blogger-droid v2.0.4

Cykel

Igår åkte jag till Reginas Zoohörna gör att kolla på en cykelkorg till älskade Amillo.
Det kan bli tufft för honom att springa både till och ifrån Högland. Myy klarar av det men inte han. Sagt och gjort så åkte vi dit iaf och hittade en toppen korg till herren.
Vi åkte vidare till Högland och surrade fast den i pakethållaren.

Så nu är vi redo både för korta och långa turer.

Han fick ligga där på vägen hem men under protest. Små gnäll och skit. Men han måste bara vänja sig helt enkelt.

I helgen har vi våra älskade barn. Det blir MH på lördag förmiddag och fotbolls cup för LaTanya på lördag. Vila och förhoppningsvis lunch med familjen Ottosson på söndag.

Arbete och hund

Dagarna kommer, dagarna går. Ja vet inte vad jag får ut av dom mer än att man på dagtid finns där för jyckarna och att man på kvällstid finns där för familjen och barnen. Älskade barnen.

Den sista april så åkte jag och Roger iväg för att hitta en cykel till mig och tro om vi lyckades. JAAA!!! De blev en toppen fin cykel (som du senare ska få se) som jag verkligen kommer att använda.

Den första maj så tog jag först en tur med Amillo så han fick bli trött. Sedan så tog jag min härliga cykel och åkte till Mimmi med Myy för att träna lite. Oj va roligt vi har det när vi håller på. Men de blev två korta fina spår och jag vet nu vad jag behöver jobba på med henne.

Jag vill verkligen sätta IPO spåret med henne för att öka hennes allmänna koncentration. Hon behöver fokusera hennes energi i spåret och bli mer effektiv så därför körde vi dubbel lina. Det blev en markant skillnad på hennes arbete så det ska vi köra vidare på.

Jag bjuder på lite lånade bilder från Mimmi så ni får se hur flumm de blev.