onsdag 30 oktober 2013

Träning

Jag har dammat av klickern och kör flera korta pass med hundarna här hemma.

Med Amillo tränar jag uthållighet. Han lägger, sätter och ställer sig toppen fint men han har ingen som helst uthållighet i det han gör. Får han inte belöningen så testar han snabbt nytt moment för att se om det är det jag menar.

Med Myy tränar jag grunder. Hon är inte snabb nog i sättandet och hon kan inte ställandet. Så jag har gått tillbaka till ordinlärningen hos henne för att hon ska förstå att Sitt är Sitt och inte Ligg som hon ofta tar till.

Sedan slinker det in ett och annat trix som att tex backa. Amillo är en fena på det och Myy hon lär sig snabbt. Snart sitter det :)

Idag är det träning för min del. Så nu packar jag väskan och beger mig till Gymmet.







fredag 25 oktober 2013

Förbannad hundägare!

Jag har två hundar som är så olika varandra.
Amillo är mycket osäker vid hundmöten och helst hundar som kommer rusandes fram. Då får han flyktkänslor och förlitar sig inte på någon.
Myy är tvärt om. Hon vaktar gärna och har en väldigt stor aura som man BÖR respektera, annars nyper hon gärna till.
Detta är något som jag arbetar dagligen med. Ni kan se även här http://emmaamillomyy.blogspot.se/2013/01/motionera-med-hundarna_7.html där jag skriver mycket kort om hur jag bl gör på promenaderna.

Men sen kommer vi till andra hundägare. Dom som tror dom har koll på hundarna vare sig dom är kopplad eller lös.

Ständigt kommer det fram hundar till oss när vi är ute och går. Än om jag har mina lös eller kopplad eller om DOM har sina hundar lös eller kopplad. (Ja tro mig, det har kommit fram X antal hundar med kopplet släpandes efter sig.)
"Oj jag ber om ursäkt! Det var inte meningen men det gick ju bra."
"Ja ha, det är en tik. Det är därför min sprang fram."
"Ja ha det är en hane. Det var därför min sprang fram."
"Men hon brukar ju alltid lyssna."
"HON ÄR SNÄLL!!!"
"HAN VILL BARA LEKA!!!"

Ja har fan hört alla olika historier på varför DERAS hundar kommer fram till MINA.

De ni hundägare inte förstår är att varje gång det kommer upp en lös eller kopplad hund fram till mina hundar så ökar Amillos ängslan över andra hundar. Myys självkänsla, vakt och aggressivitet ökar och hon biter. Och detta är något jag försöker jobba bort. INTE ÖKA!!!

Att jag, mycket sällan, kan ta en promenad med mina hundar här i bostadsområdet, i skogen eller på min egen tomt, utan att behöva känna mig nertryckt är fan jobbigt. Att gå tillbaka tio steg i vår utveckling om att vara trygg och stabil med matte är bortkastad.
Skulle jag släppa tyglarna på mina hundar, som jag just nu vill göra, kommer jag ha en stackars tax som är livrädd för att gå ut och en som kommer slita andra hundar i stycken. Och det är fan inte mitt fel! Det är ni hundägare som inte ansvarar över era hundar. Det är NI som förstör mina hundar och mitt arbete med dom.

Ja ni får tycka att jag drar alla över en gräns. Det fanns en gång när jag såg mellan fingrarna och det bara var "vissa" som hade jobbigt med sina hundar. Men på senaste år är det olika hundar, olika typer av hundägare, olika raser osv som dyker upp och ja, då drar jag kanske för många över min gräns men JAG måste få säga till. Detta är inte hållbart i min familj, i mitt yrke.
Jag måste visa en bra fasad och vara ett gott föredöme i min bransch. Det gör att jag inte kan släppa tyglarna på mina två hundar. Jag måste le, gå tillbaka dessa tio steg som vi tappat, på grund av ETT hundmöte som kommer allt för ofta, och jobba vidare. Det är som att en piano flyttare får pianot över sig varje gång den arbetar. Eller en som river byggnader river fel byggnad lite nu och då. Att ständigt få bakslag och inte komma framåt.  

Jag tappar lusten på mycket när era hundar rusar fram och förstör. Jag tappar lusten och tron på hundägare. Jag tappar lusten på att vara hundägare. Jag tappar lusten på träningen då jag alltid går bakåt. Enda sättet att ha en bra hund i denna värld är att ha en hund som tolererar allt. Att bli biten i, sliten i, skrämd på promenaden för att en främmande hund ska komma och skälla ut en, osv. Listan kan göras lång. Men vad är det då för hund, jo en död hund.
Nä jag tappar allt och det är inte mitt fel känns det som just nu...

tisdag 22 oktober 2013

Sitter och kollar igenom gammalt

Sitter här vid datorn, som stått alldeles för länge, och kollar tillbaka på en massa bilder. Ska sätta mig nån tråkig dag å fixa lite good old days bilder.

Just nu så är de systers bröllopsbilder som ska få sig en omgång.

Samtidigt så sitter jag och planerar hundarnas träning. Vart fokus är just nu osv. Vet inte om ja startat ett omöjligt projekt med Myy men vi ser vart de drar.
















tisdag 15 oktober 2013

Äntligen!


Äntligen har jag börjat hitta hem och det känns toppen. Har fått igång min dator nere i källaren med alla mina bilder, arbeten, texter osv. Känns skönt!
Så nu kan man kanske börja uppdatera lite mer innehållsrikt och lite mer strukturerat.

Ja sen sist, ja va har hänt? De va ju ett bra tag sedan. Har kommit igång med träningen av hundarna nu. Klickern har kommit fram för första gången på evigheter. Lite små kul faktiskt.

Jag har en massa bilder att redigera nu från diverse bröllop och stunder jag vill föreviga. Ska framkalla en massa bilder och få en fotovägg uppe på övervåningen så tjejerna har något att minnas tillbaka till <3








Tack för stunden så skriver ja mer snart igen.