När humöret inte är i balans, allt är emot en själv och livet bara slår och slår och slår tills man inte orkar mer. Det sämsta man gör då är att ta ut två lagomt understimulerade hundar på en koppel promenad. Men det måste göras, vare sig humöret är på topp eller nere i botten. Tyvärr går allt för mycket ut över hundarna. *förlåt*
Många tårar föll ikväll. Inte på grund av hundarna utan allt annat...
Men det blev en halv mil på över en timma. Så dom är nöjd nu för kvällen.
I morgon vankas en jobbig dag jag dragit mig för länge. En av anledningarna till varför promenaden blev som den blev.
Nu vill jag bara gräva ner mig och somna. Sova bort allt och vakna längre fram i framtiden...
Published with Blogger-droid v2.0.9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar