Första fighten

Dagen blev inte som jag tänkt mig... så långt ifrån jag kan tänka mig.

Myy är väldigt speciell som vissa vet. Mycket agg mot andra hundar och då inte till det bättre. Det har dock funkat toppen med Amillo. Han har alltid varit störst och äldst och det har hon köpt.

När det har varit löp tider har vi till viss del tillåtit att hon sätter sina gränse. Men vi har hjälpt henne och Amillo med dom flesta stunderna då dom kan tänkas komma åt varandra.

Senaste dagarna har dom båda varit tillsammans större delen av dagen och det har gått bra. Hon har satt sina gränser och vi har inte behövt rycka in utan allt har skötts på ett snyggt sätt som de brukar göras. Tills idag...

Myy tog sig friheterna efter att ha fått morra till någon dag att morra till i onödan. Hon vaktade en pinne och vakt ifrån henne och i vårt hus är inte OK och hon flög på Amillo.
Redan från första gnället och gläffset så hörde jag att det var annorlunda. Det var inte "Låt mig vara jag vill inte jöka!" Här var det av en annan kaliber som jag INTE tillåter och en kaliber jag vet att Myy har inom sig. En ful kaliber som splittar. 

Hon låg på Amillo på ett så fult sätt och Amillo försvarade sig så gott han kan. Jag fick isär dom genom att höja rösten och avvisa Myy. Hon tog åt sig på ett sätt hon aldrig gjort förut. Hon fick sig några timmar att tänka över vad hon gjort...

Ikväll låg jag och kände igenom dom båda och för första gången har en av dom gjort illa den andra. Amillo har ett fult sår nedanför ögat och det är Myy s fel.

Jag vet inte hur jag ska ställa mig till situationen. Om jag ska tänka "Det är en engångs företeelse" eller om det pågår en ändring i flocken. Är det "löpet" som tillfälligt skapat rubbningar eller vad? Jag har alltid ansett mig ha en stabil flock där jag känner mina hundar väl. Men just nu, denna stund, famlar jag i mörkret på grund av detta och en situation till. Jag vet varken ut eller in och känner mig otroligt vilsen.

Myy ligger just nu och binder upp en gemenskap med mig då den har spruckit (en annan händelse som sagt) och Amillo ligger med krage på golvet. Hans "frustration" över såret vid ögat går ut över hans framtassar. 

Ja detta blev en dag som jag absolut inte hade tänkt mig, så långt ifrån det jag hade tänkt mig...

Posted via Blogaway